Unga Vuxna – en myndighetsutövande enhet i IFO/FH

Enheten för Unga Vuxna är organiserad efter modellen ”integrerad socialtjänst”.
Det innebär att socialsekreterarna som arbetar på enheten handlägger både försörjningsstödsärenden och övrigt biståndsärenden enligt SoL, LVU och LVM.

När SoL infördes 1982 var försörjningsstödets eller det ekonomiska biståndets funktion sett ur en bredare socialpolitisk kontext tänkt att vara tillfälligt i avvaktan på att individen blev självförsörjande men för en del grupper kom försörjningsstödet tvärt emot att bli en permanent försörjningskälla. En framväxande riskgrupp var de Unga Vuxna som fått det svårare att etablera sig.

Gruppen ”Unga Vuxna” hade behov som vi på olika sätt började identifiera i början av 2000-talet i SDF Biskopsgården. Socialkontoret var då organiserat ungefär så som de flesta stora socialkontor är organiserade i större städer – utifrån funktions- eller ärendetypsindelning.

Vi märkte hos oss att det på Arbetsmarknadsenheten (en försörjningsstödsenhet för personer närmare arbetsmarknaden) dök upp 18 åringar som avbrutit eller aldrig påbörjat gymnasiestudier och som uppgav sig vara ”jobready” men som det visade sig hade stora behov. Många hade tidigare haft kontakt med BUF men blivit ”släppta” på 18-årsdagen då de inte längre ville söka bistånd eller det fanns grund för andra åtgärder. Andra unga vuxna i åldersspannet 18-25 fanns på andra enheter också, Enheten för Vuxna, Mottagnings-, Utrednings- Försörjningsstöds-, Funktionshinders-, Utförarenheten. Ungdomarnas ärenden flyttades hit och dit inom IFO.  Handläggningen av deras ”behov” delades upp mellan olika enheter och handläggare.   Ibland kunde en ungdom ha kontakt med flera socialsekreterare/handläggare samtidigt.

Socialsekreteraren på Enheten för Unga Vuxna:

  • Utreder och fattar beslut om insatser enligt SoL, LVU, LVM, det vill säga handlägger både ekonomiskt bistånd samt övrigt bistånd ( t ex. boende, vård, stödinsatser)
  • Arbetar integrerat med myndighetsutövning och har ett coachande/motiverande förhållningssätt
  • Färre antal personer per socialsekreterare (ca 25)
  • Följer upp beslutade insatser
  • Samverkar med många (myndigheter, familjer och andra viktiga personer)
  • Undantag: De som står närmare arbetsmarknaden, de med omfattande funktionsnedsättning (LSS), de som har vuxit upp i familjehem och bor kvar efter 18-årsdagen.

Styrkor och möjligheter:

Normaliseringsprincip och helhetssyn

Behoven styr – inte organisationen

Flera verktyg – individuellt utformat bistånd

Ökat handlingsutrymme för socialsekreterarna

Färre kontakter för klienten

Kortare beslutsvägar och effektivare handläggning

Tillfredsställande arbetssituation

Svagheter och risker:

Klienten möter en generalist och fokus kan förflyttas till andra problemområden

Höga krav på socialsekreterarnas kompetens

Behov av tydig struktur och mycket tid för metodstöd

Ökad styrning och kontroll av enskilda klienter

I den mån det går att dra några slutsatser av resultatet från medarbetareenkät samt brukarenkät så har senaste resultaten på enkäterna varit mycket positiva. Både medarbetarna på Enheten för Vuxna samt brukarna svarade att de är mycket nöjda med sin arbetssituation respektive den hjälp man får.

Referenser

1. Lundgren, M., Blom, B., Morén, S., & Perlinski M. (2009). Från integrering till specialisering – om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg 1988-2008. Socialvetenskaplig tidskrift, 16:2, 162-183.

2. Morén, S., Blom, B., Lundgren, M. & Perlinski, M. (2010). Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre organisationsformer. Socialvetenskaplig tidskrift. 17, (2) 189-209.

3. Perlinski, Marek (2010) Skilda världar – specialisering eller integration i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Akademisk avhandling, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Umeå.